Solen sken idag och jag var på stan. Till exempel så var jag och bakelsen på Fresh Fish, där min syrra blivit utvald att deltaga.
Hennes bidrag till catwalken.
Close up här:
Och nu är det kväll och jag har bakat muffins och kollat på Melodifestivalen.
Imorgon är det match i Lund.
Lördag morgon nollsex fyrtiofem. Och varför vakna nu? Ofattbart hur min kropp numera tror att det är norm att gå upp vid den här tiden.
Jag vet inte riktigt om jag är så nöjd med det.
Ni vet väl att man kan skaffa ett makroobjektiv till sin iPhone? Mycket fint, tycker jag. Och ja, det är stor skillnad på 4S vs 3GS rent bildmässigt.
Bilder tagna med iPhonen och makro. Fixade lite med appen Tadaa.
Den här är också fixad i Tadaa, och Pixlromatic.
Fotonörderi, be my guest.
Jag skulle skriva något om att Barcelona visade upp sig mot Sävehof idag, men jag blev trött.
Två bra i hemmalaget, Fredrik Larsson och Eric Forsell-Schefvert. Jag hejar alltid extra på Uffes son, för han måste vara en bra person som har en sån fin pappa.
I Barcelona var det prestation efter prestation. Nøddesbo var sjukast med nio av nio från linjen och H6 Tomas skruvade in en galen boll i kontring. Det var härligt att få se världshandboll live i Göteborg, även om Barcelonas mintgröna bortaställ kanske var mindre smickrande rent färgmässigt. Men vad gör det egentligen, när man inte kastar bort några bollar och när försvaret äter upp motståndarna totalt.
Emeli Sandé:
1. River
2. My kind of love
3. Clown
4. Mountains
Upp klockan lort (06.00) imorgon.
God natt.
Idag firas flera saker, faktiskt.
Som ett exempel firar jag just idag att det är sju år sedan jag för första gången blev uppringd av landslaget. Det är bland det finaste man kan fira, anser jag. Ni har ju hört historien förut så den struntar jag i att berätta, men för mig är det viktigt. Stort.
Dessutom kan jag fira att det var två månader sen jag var i Rio och tre veckor sedan jag började jobba där jag är nu.
Lillaste hjärtatet firar genom att krulla ihop sig under filten. (Fast inte just på den här bilden då.)
I morse var jag på jobbet redan klockan sju. Det var en hyrbil som skulle lämnas tillbaka okristligt tidigt, därav denna arla morgonstund.
Orsaken till hyrbilsinnehavet, helgen på landet, var däremot utmärkt och fin. Som en helg på landet bör.
I alla fall såg jag solen gå upp över hamninloppet och då kändes det ändå ganska bra att sitta där. Kanske kan en morgontrött människa lära sig att leva på morgonen med?
Den som lever får se, som man säger.
Idag för två månader sedan vaknade jag också relativt tidigt, inte fullt så här extremt kanske, men dock. Då var det Tobinhos eller Doktor Islands snarkningar som väckte mig och det var efter första natten på vår road trip i Brasilien. Det var morgonen efter turen i djungeln, om ni kommer ihåg den. Jag kommer i alla fall aldrig att glömma den.
Bovallstrand sett från havet.
Äh. Likamatcher, så sjukt ovärt. Vi lämnar det.
Musik, längesen nu.
1. First Aid Kit – This old routine
2. Coldplay – Princess of China
3. First Aid Kit – To a poet
4. First Aid Kit – The lion’s roar
Söndag kväll nu, helgen gick fort men var fin. Åkte till exempel till Varberg och åt lunch igår. Där var det lika kallt som i Göteborg.
Det är mycket jobb nu. Inte så mycket annat.
Och träning med, naturligtvis. Idag tränade vi till exempel i gamla hederliga Frölunda kulturhus (där Kv IK Sport spelade hemmamatcher förr, när Flätan och jag hängde där alltså). Nu för tiden är det rätt halt och jävligt kallt där. Minns inte att det var så förut, men å andra sidan hann jag förmodligen aldrig reflektera över sådana petitesser under Lars-Erik Sälls örnblick.
Ett av hans mest kända citat går för övrigt ut på att lata människor knyter en lös knut på sina skor och hoppas att den går upp, medan vältränade knyter dubbelknutar.
Indoktrinerad av denna hets knyter jag naturligtvis alltid dubbelknut själv.
Fredag kväll och snart middag.
Hepp.
Man kan säga mycket om januari 2012, det kan man.
Till exempel att det hittills har varit en blogginläggsfattig månad. Tyvärr. Och att våren dröjer.
Fast i övrigt har jag inget att klaga på.
En rolig sak är dessutom att jag nu har fått ett himla fint heltidsjobb och knappt hinner med annat än att jobba och träna, leka lite med Kavaj och sånt. Ni vet.
Nu är det fredag kväll och det är ju så att helgen är mycket finare efter en vecka arbete. Ni kan tro på mig, jag vet. Snart ska jag ut och köra en sväng och sen hem och laga mat. Fredagsmys?
Just det.
Idrottsgalan med. Den var bra på alla vis förutom att vi inte fick nåt pris. Inte för att vi räknade med det heller i och för sig. Ni kanske såg oss i tv? I klänningar och högklackade skor för ovanlighetens skull.
Men nu får ni ursäkta mig, jag måste måla naglarna lite.
Jag kom av mig lite bara.
Visar istället en bild på när Kavaj har ”läst” tidningen. Grattis till er för det.
Julen var fin och nu är det vardag igen.
Riktigt vilken av vardagarna det är vet jag inte, för dom flyter liksom ihop. Som i Brasilien, fast mörkare. Men jag har acklimatiserat mig nu. Och det går mot ljusare tider.
Snart är det dessutom tjugohundratolv. Jag borde väl sammanfatta året som gått nu, men hur intressant är det egentligen.
Familjen ute på promenad.
Men rent spontant så känns det ändå som ett bra år. Handbollsmässigt kanske något sämre än föregående, med tanke på att det avslutades med ett EM-silver, men upplevelsemässigt ligger det ändå i topp.
Bahamas, Florida, New York och Brasilien till exempel.
Julia var med och gick i Änggårdsbergen.
Och imorgon är det match igen, mot Skuru. Efter det vet man aldrig vad som händer.
Och Siggen var med.
Jag fick ett par frågor bland kommentarerna. Imorgon ska jag svara på dom.
Ciao.
